I februari 2022 ingick Spelinspektionen ett avtal med Sportsradar AG för att övervaka eventuell matchfixning i Sverige. Resultatet har nu publicerats på Spelinspektionens hemsida.
Flera misstänkta incidenter men inte i landets högsta serier
Perioden som hittills har övervakats av Sportsradar var mellan mars och december 2022. I rapporten visas att 11 tävlingar har med stor sannolikhet utsatts för matchfixning i någon form. Alla dessa incidenter har varit på fotbollsmatcher. Det är frågan om matcher i lägre divisioner och inga matcher i landets högsta serier misstänks.
Svenska spelföretag måste rapportera misstänkta manipulationer
Enligt den svenska spellagen måste spelföretag med svensk licens för vadhållning rapportera misstänkta manipulationer varje år. De ska rapporteras till Spelinspektionen enligt föreskriften SIFS 2020:2. Statistiken på de rapporterade händelserna från föregående år ser ut på följande sätt:
- 2021: 53 misstänka händelser i 24 matcher rapporterades. 19 av de rapporterade händelserna var i fotbollsmatcher och de övriga rapporterna var från bandy, tennis, basket och ishockey.
- 2020: 45 misstänka händelser i 27 matcher rapporterades. Det är oklart vilka sporter det var frågan om.
Spelinspektionens matchfixningsråd
I Sverige finns ett matchfixningsråd som drivs av Spelinspektionen. I rådet samarbetar flera olika myndigheter med att bekämpa matchfixning. Följande aktörer är del av matchfixningsrådet:
- Spelinspektionen
- Regeringskansliet
- Polis
- Åklagare
- Spelbranschen
- Riksidrottsförbundet
Vad är matchfixning?
Matchfixning är en form av brottslighet där resultatet i en sporttävling påverkas av en person eller en grupp människor. Det kan innebära att en spelare eller idrottare får ett incitament att ge upp eller fuska för att få ett visst utfall. Ett exempel är att en eller flera spelare tar emot mutor för att förlora en tävling. Vissa personer kan sedan satsa pengar (oddsbetting) på ett utfall för att få en garanterad ekonomisk vinning.
Matchfixning i Sverige
Det senaste stora fallet om matchfixning i Sverige ägde rum 2020. Fallet slutade med att spelaren Pawel Cibicki från Elfsborg fick en villkorlig dom för tagande av muta.
Matchfixningen skedde i en match mellan Kalmar FF och IF Elfsborg i Allsvenskan. Ett av bevisen var att 27 nyöppnade spelkonton hade satsat på att Cibicki skulle få en varning i matchen. Han fick ett gult kort i matchen vilket Hovrätten ansåg statistiskt osannolikt på grund av att Cibicki bara hade fått 3 gula kort under hela 2019. Detta i kombination med att många spelarkonton plötsligt satsade på att han skulle få ett kort var en del av bevismaterialet som Hovrätten använde för att fälla Cibicki.
Om du tycker att matchfixning är ett intressant fenomen kan vi rekommendera den underhållande TV-serien Spelskandalen från SVT. Den baserar sig på verkliga händelser från början av 90-talet i Sverige.
